Dec 6 2010

Kvällen före

Ikväll är det kvällen före dagen då man återvänder hem. Imorgon lämnar jag Sollefteå och återvänder till Sundsvall. Förhoppningsvis får jag vara ångestfri även i morgon men tror chansen är liten. Ska försöka att sätta mig i bilen med tankar på att det ska bli skönt att komma hem så kanske det går att ta sig hem. Ska även trycka i mig lite medicin innan avresan så kanske man slipper känna sig som en fånge i bilen när allt drar igång. Hoppas bara att ett nytt recept är fixat snart för det börjar ta slut på atarax märker jag. Har klarat mig utan ångest attacker sedan senaste inlägget vilket känns skönt. Dock har jag som vanligt sovit bort dagarna men det kan det vara värt ibland. Ta hand om varandra där ute och kramas mycket.

Kvällens låt kommer från Mange Myt:


Dec 3 2010

Kvällens känsla i toner

Ikväll mår jag helt åt helvete och skadetankarna är konstanta. Dra åt helvete din jävla ångest


Dec 3 2010

Ångest i mängder

Sitter i en bil och ska till Sollefteå över helgen. Ångesten ligger som ett jävla täcke över mig och jag känner mig instängd i bilen. Vill bara hoppa ur och skrika LÅT MIG VARA. Hatar att monstret följer med när jag lämnar lägenheten vill inte ha klumpen i magen och oron över att jag sviker för att jag gör något på egen hand. Det skymmer ut men mörkret i mig växer sig starkare för varje sekund. Varför har jag inte ett rakblad det måste fixas snarast. Ta hand om varandra där ute och kramas mycket


Nov 28 2010

Söndag som vanligt

Ännu en vecka har passerat och det är åter Söndag kväll. Sitter och njuter av Cornelis ikväll och pratar med ”lillasyster” Evelina. Skönt  att prata med henne igen var flera år sedan. Fick som vanligt en stor käftsmäll ikväll av ångesten som bara måste vara med och jävlas. Lyckades tillslut trycka i mig några Ararax och fick bli lugn igen men det var ett helvete och åter igen möta monstret. Känns som att han den där aldrig försvinner och aldrig kommer försvinna. Måste komma på att be om mera medicin i veckan. Hatar att veta att det är söndag och man bara väntar på kvällen när allt drar igång och man mår som ett psykfall. Vet att man inte är bra för någon och att det enda man klarar just då är att förstöra. Han den där har även tagit med sig självmordstankar som han placerar lite strategiskt i skallen på mig. Börjar fantisera om spåret igen och broar.  Idag var det första advent och ljusen lyser i dom flesta fönster. Julen är på väg och det gör allt bara ännu värre jag verkligen hatar julen den tar med sjukt mycket ångest varje jävla år. Nu  börjar steg två av medicinen att komma och jag börjar bli trötter. Så sjukt underbar könsla att man kanske får sova i natt. Ta hand om varandra där ute.

Kvällens låt blir såklart en av Cornelis:


Nov 27 2010

svart eller vitt

Det är så jag ser på världen och livet. Antingen så är det på eller av, bra eller dåligt, glad eller arg ja ni förstår hur jag menar. Jag lever i en svart vit värld och tänker att det finns inget mellan ting utan bara en ond och en god sida. Senast nu idag så var det uppenbart när det blev helg igen och ångesten såklart gjorde sig påmind som vanligt. Har bara gått runt och känt det som en tung filt som ligger över mig med ångest hela jävla dagen.

Skulle vilja kunna känna att det är skönt med helg så man kan göra saker men inte det allt känns abra svart och trist just nu. Varpå samtal på Affektiva idag och berättade om hur nära det hade varit för någon dag sedan att jag hade skadat mig själv. Den natten då kniven vässades och jag bara satt och väntade ut Ataraxen om den skulle klara att göra jobbet eller inte.

Nu har jag lovat att inte skada mig själv under dom kommande 4 veckorna men vi får väl se hur bra det går känner att längtan blir allt starkare att se ifall det fungerar att låta ångesten rinna ut med blodet. Fick även frågan om jag har tillräckligt med Atarax kvar och jag sa såklart att det har jag men jag vet inte hur det är med det har lyckats få i mig rätt mycket på senaste tiden. Kanske får sätta det so mål nästa vecka att berätta att den håller på att ta slut.

Hoppas även att jag kan få något att sova på eftersom sömnen verkar ha tagit semester i mitt liv. Vore underbart om ataraxen fungerade som det är tänkt att den ska hjälpa en att komma till ro och sova men det gör den inte.  Orkar inte tänka såhär jävla svart vitt längre vill hellst att allt ska vara över ikväll. Skulle just nu kännas som en befrielse att få hälsa på spåret igen och låta världen gå vidare utan mig. Ta hand om varandra nu och var rädd om det ni har.

Kvällens låt är till alla som fått se min mörka sida, förlåt: